onsdag 24 februari 2010

Vardags 41 Cirkulationsbesvär?


Vännen Stig i Sundsvall
häromdagen minde mig om komponisten Liszt
och givet for min tanke snabbt till Ungern,
som jag besökte sent en höst för många år se´n,
då löven brann och Egris blod flöt snabbt
och fältens alla solar skördades på frön.
Ungerns kvinnor heter Erzbieta
och det var också namnet på den lilla solrosplanta,
som förra sommar´n växte upp
där kalla vinterns fågelbord varit placerat.
Erzbieta var själv född i Ungern,
liksom Liszt, som hette Franz i förnamn.

tisdag 23 februari 2010

Vardags 40 Hur går det för Peter?


När sågs en Sverigepremiär av film i lilla staden Örnsköldsvik
om den setts det torde vara många år se´n.
I kväll finns chansen, helt unik, i Nolaskolans aula (Nolan) kl 18,
att se den mångfalt prisbelönta filmen
PETER OCH VARGEN
Animation av högsta klass och "livemusik" av Nordiska Kammarorkestern.
Sergej Prokofjevs musiksaga som animerad film,
en stor upplevelse, jag lovar, jag har sett den!

måndag 22 februari 2010

Vardags 39 Jag fryser, fryser!

Att hålla värmen inom-hus och bords kan kännas svårt en tid som denna
med grader utomhus så lågt på termometerns minusskala
att de nästan inte syns.
Som hjälp och stöd åt våra läsare, vi inför bild, (glöm ej klicka och förstora)
från tid och plats som komma skall.
Min tanke går "naturligtvis"
- to climate change and global warming -
men bilden illustrerar annan plats med riktig värme året runt.

söndag 21 februari 2010

Musik 15 Möt Mendelssohn i vintermörkret!

Vad kan locka gammalt par ur Stenberg - stugans sköna värme,
en lördagskväll i februari månad,
då termometern visar minus nitton grader och blåsten sänker detta tal till - 24 Nilsson?
I detta fall, det var den gamle (unge döde) Felix Mendelssohn, som fyllde jämna sekel två,
år 2009.
Vi mötte inte Felix in persona, men väl musiken hans + åtta sköna damers sång
och länets längste kantor? som med händer, fötter
skickligt lockade musiken fram ur Arnäs kyrkas orgel, byggd av bygdens egen son
Pehr Strand
från Stranne by, just bortom backen där vi bor i Stenberg.
Jetta hjälpte oss till kyrkan, trots något gnäll i motorn över kylan, kan man tänka.
Väl i Gudahusets värme, vi njöt av Cantuskörens sång, som EN stämma ljöd den ren och klar
och löftet om den vår, som trots allt skall komma
bars fram så skönt i Maiglöckchen und die Blumelein
och toppades i Laudate Pueri (op. 39 nr2).
Sven Edsfors, kantorn, organisten lyckades med konsten
att låta Allegro Maestoso e Vivace (ur orgelsonat nr 2 op. 65) dåna under kyrkans valv
med sådan kraft och glädje, att votivskeppet i koret gungade av stormen.
Som avslut, prosten vår, Eva Nordung Byström, bad aftonbön, och stärkta ända in i själen,
vi gav oss ut i köld och mörker, två nästan burkaklädda människor, att åter trotsa Vädrets gudar
Väl hemma, vi njöt av var sin jättekopp med rykhet mjölkchoklad +
Forsbergs skorpor med apelsin och fläderblandad marmelad.
Därefter kom han åter Felix, fullt njutbar, genom mänskligt trolleri på webben.
En kväll att minnas: Februari 20 2009.

fredag 5 februari 2010

Vardags 38 Kuverthistorier 2

Säkert blev hon mycket glad, Frau Gunvor Oldberg
på Bagargatan 1 i Rundvik, i Ångermanlands nordöstra hörn,
när hon en dag mot månadsslutet mars år 1985
av postens bärare tog mot ett "Päckchen",
sänt från Marburg uti staten Hessen, Tyskland(väst).
Det hade inköpts färdigpaketerat
från den mycket kända porcelinsfabriken Villeroy & Boch och innehöll
enligt den lilla tullnotis som klistrats på den tunna askens vänstersida,
en "porzellanbild" - sänd som gåva
(Anzukreuzen wenn es sich handelt um ein Geschenk. X ) Wert 15 DM.
Aldrig räknas gåvans värde uti pengar, nej, som alltid - tanken bakom.
Vem var det då som hade sänt paketet?
Om vi vänder på den tunna asken, finns där en liten klistrad bild i ena hörnet,
som visar träd i blom och mor med barn.
Det är nog ingen dålig gissning att tro det var en dotter eller son,
som sände denna bild av "porzellan." Sändar´ns namn ger ingen tråd att nysta;
Absender: Wussow lyder namnet.
Om man låter känslan råda, jag tror det var en dotter som sände bilden av porslin.
Bosatt sedan många år i Tyskland?
Om hon idag den 5 februari 2010 bor kvar i Marburg
och önskar ta en tur mot syd-sydväst, hon kan slingra ned till staden Wetzlar,
och när hungern sätter åt ordentligt
söka upp Gaststätte Klosterwald, som just idag kan bjuda:
Pangasiusfilet mit Kartoffelsalat för endast 5,50 Euro.
Jag råder henne dock att stanna hemma och göra sin
Kartoffelsalat själv med lite Bratwurst till.
Hajmalen Pangasius bör hon inte äta,
den fiskas i Vietnams Mekongflod och är ordentligt giftig!
Mycket gift finns även i den brunkol, som vräkes upp ur djupet
av den skoveltyp som syns på frimärket till höger.
På vänster märke ett pelarkapitäl av osedvanlig skönhet,
skapat av Dominikus Zimmermann, 1685-1766.
Arkitekt och konstnär - stuckatör.
Nu är det tömt, fru Oldbergs "petit paquet" från Warburg,
men bilden av porslin, den fick vi aldrig se.

söndag 31 januari 2010

Vardags 37 (konst) Gammalt svenskt bistånd.

"Gammalt svenskt bistånd."
Lådrelief - storlek: 38 - 33 - 10 cm.
Signerad: Åke Lagerborg 2009.
Foto: Åke Hultman


-----------
Att vänta sig bli bjuden på ett ståtligt , kungligt bröllop
och sedan inte bli det,
kan få vem som helst att surna till ordentligt.
Detta hände Eris, tvedräktens gudinna,
för nog så många år se´n uti landet Hellas.
Så långt bort i tiden var nästan allting mytologiskt
och skedde strax bredvid och bortom livet,
men grep ändå in i och styrde allas göranden.
Gudinnan Eris blev ordentligt arg, när budet uteblev till henne
att bevista "årets bröllop" mellan Peleus och Thetis.
När man har ett jobb, som innebär att skapa tvedräkt mellan människor,
var detta tillfälle helt ypperligt.
Om även du haft tankar på att utså split och tvedräkt någonstans,
gör blott på detta sätt:
Ta ett äpple ur förrådet, förgyll det snyggt och prydligt och skriv därpå:
Till den vackraste!
Kasta in det ibland dina gäster en grillig lördagskväll,
ställ dig sedan strax bredvid och skåda resultatet.
Så gjorde Eris och det utbröt krig emellan Sparta-Troja,
som varade i tio år.
Tre av gästerna på festen tyckte genast de var vackrast,
tre gudinnor givetvis: Athena, Hera, Afrodite slogs som vildingar om gyllenäpplet
och Trojas prins, den vackre Paris utsågs så till domare.
Mutor, insideraffärer var vanligt då som nu bland både hög och låg och hög.
Hera erbjöd Paris makt i politiken, Athena krigsframgång och visdom,
Afrodite slutligen var smartast? bjöd honom världens vackraste bland kvinnor:
Helena - gemål till Menelaos, kung av Sparta.
Prins Paris valde givet Afrodite som den vackraste,
nappade så Helena åt sig och flydde.
Menelaos skrek på hämnd och Agamemnon, brodern, konung av Mykene,
drog genast ut i krig mot Troja.
Tio år av ställningskrig, belägring, fick ett slut då konungen av Ithaka,
Odysseus
fick en ljus idé:
"Vi bygger oss en jättehäst av trä, mycket, mycket större än halmbocken i Gefle;
Vi fyller hästen så med män och vapen, skänker den till Trojas folk som en försoningsgest.
Vi vill fred! "(Känns tonerna igen?)
Trojanerna gick på Odysseus list, öppnade sin stadsport,
drog in den vackra hästen och ställde den på Stora Torget.
På natten smög de ut, spartanerna, och strax var Troja en besegrad stad.
Här finns nu fakta att berätta, som vännen Schliemann, när han grävde där vid Troja,
aldrig fick det minsta hum om, trots ivrigt spadande på platsen.
Bland de i hästens mage hukande spartanerna,
fanns en liten mörsare från trakten av Bofors, som Odysseus fått som bistånd,
på en tidig odyssée han gjort i nordligare vatten.
På samma tur han övervintrade i Gefle,
enligt vad Homeros skrev i ett nu tyvärr förkommet manuskript.
På haltande hexameter finns där även en beskrivning om Odysseus´tur till Dalecarlia,
där han hade mött en jättehäst av trä.
Allt knyts ihop och vår kunskap bättras högeligen.
Det liknar ett projekt ifrån vår egen EU-tid, men ej beslutat uti Bryssel.
Nej, på Olympens topp slöts troligt detta avtal om nödig hjälp åt Sparta.
Undertecknare var Odin själv och guden Zeus.
---------------------
Se där idén till konstverket härovan.



fredag 22 januari 2010

Vardags 36 Kuverthistorier 1

Jag fått till låns av en god vän, filatelist-
en låda fylld av brevomslag, kuvert,
med adresser, namn och fria märken
från världens alla länder.
Det var vår och solen sken måhända
från en klarblå himmel över Lomby,
den dag då Verner Rasmus på ett kraftigt, våldsamt sätt
rev upp kuvertet på det brev han fått från Helsingfors.
Nittonhundrafyrtiotre var året och det rådde krig i världen.
Lomby, Verner Rasmus´ hemby finner du i Österbotten,
några mil nordost om Vasa.
Han var ungkarl hela livet, dryga fyrtio år vid tiden,
brukade sin jord runt Rasmusbacken,
men var också musiker och samlare, byggde själv klavér
och köpte in porslin i mängder.
Verner Rasmus avled 1988,
men finns ännu kvar på Rasmusbacken genom sitt museum:
Samlaren Verner Rasmus Museum, Lomby, Vörå, Finland.