Säkert blev hon mycket glad, Frau Gunvor Oldberg
på Bagargatan 1 i Rundvik, i Ångermanlands nordöstra hörn,
när hon en dag mot månadsslutet mars år 1985
av postens bärare tog mot ett "Päckchen",
sänt från Marburg uti staten Hessen, Tyskland(väst).
Det hade inköpts färdigpaketerat
från den mycket kända porcelinsfabriken Villeroy & Boch och innehöll
enligt den lilla tullnotis som klistrats på den tunna askens vänstersida,
en "porzellanbild" - sänd som gåva
(Anzukreuzen wenn es sich handelt um ein Geschenk. X ) Wert 15 DM.
Aldrig räknas gåvans värde uti pengar, nej, som alltid - tanken bakom.
Vem var det då som hade sänt paketet?
Om vi vänder på den tunna asken, finns där en liten klistrad bild i ena hörnet,
som visar träd i blom och mor med barn.
Det är nog ingen dålig gissning att tro det var en dotter eller son,
som sände denna bild av "porzellan." Sändar´ns namn ger ingen tråd att nysta;
Absender: Wussow lyder namnet.
Om man låter känslan råda, jag tror det var en dotter som sände bilden av porslin.
Bosatt sedan många år i Tyskland?
Om hon idag den 5 februari 2010 bor kvar i Marburg
och önskar ta en tur mot syd-sydväst, hon kan slingra ned till staden Wetzlar,
och när hungern sätter åt ordentligt
söka upp Gaststätte Klosterwald, som just idag kan bjuda:
Pangasiusfilet mit Kartoffelsalat för endast 5,50 Euro.
Jag råder henne dock att stanna hemma och göra sin
Kartoffelsalat själv med lite Bratwurst till.
Hajmalen Pangasius bör hon inte äta,
den fiskas i Vietnams Mekongflod och är ordentligt giftig!
Mycket gift finns även i den brunkol, som vräkes upp ur djupet
av den skoveltyp som syns på frimärket till höger.
På vänster märke ett pelarkapitäl av osedvanlig skönhet,
skapat av Dominikus Zimmermann, 1685-1766.
Arkitekt och konstnär - stuckatör.
Nu är det tömt, fru Oldbergs "petit paquet" från Warburg,
men bilden av porslin, den fick vi aldrig se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar