Vardags 143 Sländan stirrar storögt

Vi skattade vårt syltförråd igår,

med hjälp av barn och barnbarn.

Sylten finns sen många år,

helt listigt gömd inunder golvet i vårt största rum.

En lucka lyfts, man stiger ned,

och si,

där finns en sensommar bevarad.

Månget minne fyllt på burk:

----

Tidig, tidig morgon i augusti månads sista dagar.

Himlen klar och ljus,

men ännu nyper nattens kyla,

där jag sitter på min pall och plockar bären

från vår äldsta svartavinbärsbuske.

När solens strålar rundat husets hörn

och nått min rygg och värmer,

jag får sällskap av en slända,

som stannar upp sin friarflykt

och stirrar storögt på mitt bärplock.

----

Nu lägger jag en klick med sylt

i filfyllt fat

och njuter när jag äter.

Om några veckor

vänder solen

åter!

Vardags 142 Nästan nattlig kärlek i november

I går morse tidigt, tidigt,

jag smög iväg i djup novembersvärta,

(ännu ingen snö)

för att ta mig uppför den numer branta backen

och ur postlådan vid stora vägen fiska morgonbladen.

När jag återkom till huset,

strålen från mitt pannlampsljus träffade så

kärleksörtens planta vid verandan.

Trots några nätters minusgrader,

stänglarna stod ännu strama

och blomkronan var vackert rosaviolett.

Jag kunde inte motstå....

En stund senare jag väckte så ma chère

och bjöd bukett av rosa blommor

och kärleksdryck i kopp

med ljummet vatten

+ en skorpa.

Vardags 141 Vem rymde med chauffören?

Vi ser gärna teveserier ifrån England, ma chère och jag,

just nu Downton Abbey,

men har vi ibland besvär med både handlingens förlopp

och det stora galleriet av personer.

Vem är släkt med vem och vad heter han, den footman,

som greven senast städslade på D.A. ?

Var han dotterson till intrigören där i källarköket,

den! må väl få sitt straff och inga roller mer,

ens i en C-film, som publik på Wembley.

"Gammgrevinnan" Crawley,

spelad makalöst av Maggie Smith,

 gör sitt bästa för att peta undan Mr Peters ( Aldrin?),

eller kanske han hörde hemma i den gamla Upstairs downstairs,

(Herrskap och tjänstefolk)

eller var han redan verkande i Forsythesagan?

Och

hur gick det nu för lilla lockigdockan

Edith?, Sybil?

som ville äkta gamle Mullboom?

Vår ålder, vi som ser och lyssnar , skriver är 88 (median).

På lördag kommer nästa avsnitt,

då Mr Leopold is coming back!

Haa!

Vardags 140 Riskfyllt bad i Bath

                                             

Om man vill se resterna av "Good old England"

skall man ägna någon tevestund åt Antiques Roadshow (svt 1) 

och låta sig förundras över många ting som fördes hem

från alla nära-fjärran länder,

där engelsmännen härskade i långlig tid.

Kanske ser du nu för första gång,

en mustaschens hållare av guld,

med diamanter prydd,

och införskaffad genom "överstens" försorg

i Calcutta stad i Indialand,

eller den lilla gyllenask, där du kan lägga

överstinnans tandpetnål ifrån Lahore.

---

Rätt nyligt visades programmet

sänt från Bath i Somerset

och upp i minnet mitt rann då

ett vattendopp jag tog,

helt illegalt,

i ett gammalt romerskt bad i Bath,

en gång i ungdoms dagar.

Jag hoppade dock snabbt ur vattnets djup

och lämnade i ilfart badet,

för att inte fastna i polisens klor

och bli sittande att torka i en kall arrest.

I minnet kvarstår dock:

Jag har badat i ett romerskt bad,

beläget uti staden Bath

med egen Avonflod i dalens djup.



Vardags 139 TOSCA, TOSCA!

Denna morgon började med hårda svälj och nästangråten.

Jag skyller detta på min vän Puccini - Giacomo -

som skrivit denna snyftmusik och använt texter,

helt fyllda av tragik och död.

Kanalen P2, Sveriges Radio, bör även den ta del av skulden,

att jag tvingats börja dagen, helt krossad av min sorg.

---

När jag är i vissa sällskap, jag försöker "hålla masken"

och inte låtsas om min längtan att få blandas in i denna

Toscasmet.

Pe ses ju inte riktigt rumsren av dem som kan och vet

vad stormusiken är och ger.

Men,

efter det att kvarten gått, helt fylld av diskussion,

jag lägger mig helt platt,

ger upp,

bekänner inför alla - en del ser med stora ögon -

andra ler - jag visste väl -

Jag älskar högt musiken av Puccini

och även textens trams.

Det kan bli tyst en stund och blickar kastas menande.

Så säger hon, värdinnan:

Nu tar vi kaffet och ett stycke kaka.