torsdag 30 december 2010

Vardags 96 Facebookfest med nyordslista


I förrgår natt jag var på facebookfest,
bekostad av en filvärd inom googlesfären.
Vi var rätt många där, enbart män förstås.
Flera tycktes drabbade av guldsot och ingen av dem
hade ens hört talas om den förda stupstockspolitiken.
Vid småtimstid dök fyra kaffeflickor upp, kylkragsklädda endast,
men med gammeltidens kärlekslås försedda.
Ettan var en blek blondin,
tydligt köttklistrad på vänstra skinkan.
En av de andra, tvåan, redhead kallad, kunde med lätthet
föra tanken till en morotsaktivist
och
nummer tre strök runt (för nära?) som vore hon en
näringslots,
medan fyran syntes vara nyutbildad inom
ordningskonsultsbranschen.
--
Själv jag hade tagit roll som sanningsbarometer
och stegade så sakteliga ut på valpromenad.
Hr X (helt blå i synen) berättade med iver
att han ångerröstat och att hans dotter,
på bloppis,köpt en solhybrid,
tack vare eget firat plånboksbröllop.
Hr Y satt blek och askbränd i ett hörn.
Han hade strax före festen,
hört en för honom mycket obehaglig wikiläcka
vuvuzelas ut.
Mitt i stora salen var en guldomat placerad
och kön till den var lång och slingrande,
Hr Z sist i raden,
viskade i den sköna morotsaktivistens röda öra:
-"Följ med mig hem och låt oss titta på min nya dator,
jag hoppas kunna göra rit-avdrag för kostnaden."-
--
Jag smög mig bort från festen, och såg,
i eldskrift, ett väggord lysa på huset mittemot:
Vad händer?
--
-
PS. Se Språkrådets nyordslista 2010.

tisdag 28 december 2010

Vardags 95 Efter festen.

Nu, när av Julens fest och gamman endast minnen återstår
och hos en del ens knappast det,
vill jag skänka i ett glas - en dryck att friska upp din cell.
Något gott för gom och hjärna, ett fluidum som rätt docerat,
återskapar Julens sköna stunder, förr och nu.
Vi börjar förr: Olaus Magnus, hjälper mig att välja -
O.M. den svenske bispen som kom på kant med Gustaf Wasa,
när denne reformerte kyrkan. Som katolik Olaus drog till Rom
och skrev där Historia de gentibus septentrionalibus.
En historia om oss i Norden. 1555 den låg i trycket.
--
Vad sorts dricka drack de alla människor där bak i tiden?
Olaus Magnus vet att tälja oss. Håll i dig, starka saker:
Söderns vin, särskilt det Rhenska, var vanligt ibland
präster, borgare och adel och svaldes ned i stora mängder,
tomma eketunnor skramlade.
Emellertid, vi håller oss till bönderna där ölet flödade.
Ölet ansågs bra till allt i livet, gav mod och kraft och kärlekslycka
när bonde sökte fru och även andra stunder.
Och hör - ett öl så fyllt av glädje var skummet ifrån Danzig,
att kvinnorna i Finland, "esomoftast föda tvillingbörd!"
Inte nog med detta, i Sverige och jag förmodar även uti tvillinglandet Finland,
ölet bruktes ofta medicinskt. "Ju äldre kornöl blir,
dess renare och sundare det är.
Om man i ett belägrat fäste plågas utav vattusot eller ansättes av gallsten,
så lindras underbart, ja botas dessa sjukdomar,
när man dricker sådant öl."
--
Ja, vad allt kan icke ölet göra?
Det giver även tomhet uti huvudet, somma tider,
som kanske nu i julas?
Vad drack du själv till skinkan och pastejen?
Det finns ju andra drycker utan korn och humle,
men med spetsningar av annat slag.
Om du svepte julmust hela helgen blev du vackert färgad inombords
av E streck 50c och surhetens reglering sköttes av citronens syra
när den skvalpade i munnen.
En annan dricka, given oss ibland i juletid är
"äppeldryck av ciderkaraktär" där vi förutom vattnet
återfinner äppeljuicen och dessutom kaliumsorbaten
och minsann även natriumbensaten.
Ja, många äro dryckerna som skölja skinkan ned.
Till slut jag bjuder ädlast klara droppen
- vatten -
något man kan dricka alla dagar utan större risk för hälsan.
Vi höjer våra glas och skålar hjärtligt med varandra,
H2O
den vackra vätskan, en dryck med både karaktär och kropp.

söndag 19 december 2010

Vardags 94 Vad ser man vid en flyktig blick?


Nu är Tomten inte många dagar borta
och vi börjar alla smått fundera
hur vi skött oss under gånget år.
Kommer jag att få det spel jag önskat:
"Vårkraft XV The real(z) Plasma (A;.)
Game incorpora(max)ted alumi outward
tops inward(utåt)."
Med PX-VZX-funktion i alla lägen.
Även oinunderkopplat!
Enligt medföljd bruksanvisning man hinner döda
170 (etthundrasjuttio) innan tid går ut.
--
Nog om detta, men hur ser han ut, vår Tomte,
under masken?
Var kommer han ifrån?
Varför döljer han sitt ansikt?
Är han att lita på?
--
Jag har nu i veckan nogsamt läst en skrift
av fysionomikens "fader"
Johann Kaspar Lavater.
Jag vet nu allt vad det betyder om
man har en liten mun och smala läppar,
krokig näsa, sneda ögonbryn
och
ett helt svullet högeröra
med röd och sladdrig snibb.
Vi får inte heller glömma det höga själsliv som
är helt förknippat med den rätta ansiktsvinkeln.
Den lärda bok jag läst, kom ut av trycket 1926 och tycks mig
stå på mycket stadig grund evad det gäller innehållets fakta.
--
Tomten!
Låt oss kontrollera Tomten vår.
Det första rådet är: Demaskera honom inte!
Tänk på de små barnen och deras ännu inte levda framtid.
Försök emellertid att kasta liten glutt in under Tomtens mask
för utröning av vecken i hans panna.
Syns där: "Brutna, icke vidare djupa rynkor i pannan,
tyda på förstånd och redlighet."
Då är det rätt Tomte du släppt in i huset,
ge honom en extra kram och knäpp även du på
tindrandet
i båda dina blåa ögon(ärliga och trogna).

fredag 17 december 2010

Vardags 93 Vi äro svenskar vi också.


Det snöar.
Säg namner Wergeland och hela Norge stramar upp sig,
fra syv år gamle jenter, gutter, til aldrede på 100.
Nikolai W. var med i Eidsvoll 1814 och förklarte Norge för självständigt.
Sonen Henrik blev författare och införde bokmålet
med riktigt norska influenser - tog avstånd ifrån danskan.
--
Och vad med snön i dag, kommer den från Norge,
den yr och virvlar runt och termometern
visar noll och + ibland.
Två grader till på uppåtskalan och det blir snöbollssnö.
--
-"Att lära läsa utan tårar"- hette boken som gavs ut
av Fritzes bokförlag år 1914.
En läsebok för hemmet och för skolan.
På näst sista sidan händer det!
Sverige-Norge! Norge-Sverige!
--
VI ÄRO SVENSKAR VI OCKSÅ.
-------
-"Uti det raska snöbollskrig
den svenske gossen övar sig
att han en gång med lustigt mod
må stå en kämpe god.
Om fienden oss kommer när,
ett modigt folk han möter här;
ty liksom fädren vilja vi
rätt tappra männer bli."-
--
Undertext: Efter Henrik Wergeland
(Sic!)
--
Det snöar.

tisdag 14 december 2010

Vardags 92 En härlig natt?


Inte nog med att Lucia härjat redan tidigt, tidigt
i går morse på vår TV apparat
och jag tvingades att öppna mina ögon rent i ottan.
Efter detta kom en dag helt fylld av arbetsmöda;
att hålla liv i hus och ateljé, vid minus 23.
Pumpen här och pumpen där,
och vilken möda, - det var ju själva - .
Till slut allt flöt behändigt, men då var dagen redan ändad
och det blev dags att varva på sig tjocka lager utekläder
+
mössa, vantar pjäxorna och långkalsong.
Minus 24, månen sken och iskallt gnister ifrån himlens stjärnor.
--
Löften hade givits i radio, TV, tidningar
om ett meteorregn utan like ifrån Geminiderna,
ett fyrverkeri från
Himlen ned mot Jorden.
-"Vi kan se fram emot en härlig natt"-
--
Efter 31 minuter prick i köld och mörker,
jag observerade två snabba , vita streck på västerhimlen
+
en satellit som tycktes masa sig oändligt sakta över
himlapällen i riktning E4 och Bröstabacken.
--
Jo tack - frossan har nu släppt sitt grepp om kroppen
och dagens utetemp är endast minus 18.

söndag 12 december 2010

Vardags 91 Barnsligt!




Vita vinterns kyla greppar hårdare om både
huvud, öron, tår och fingrar för var dag som går.
Då är det gott att ha en extra låda eller två
med gamla vantar, mössor, sockar + en och annan
tjockast tjocka ylleluva, att ge till Tomten när han kommer.
Och annars....?
--
Varför sparar vi på gamla skidor, skridskor, pjäxor, tröjor,
koftor klänningar och byxor sedan barnen varit små?
Tror vi kanske de blir små igen,
att allting börjar om på nytt
med napp och tröst och första skolda´n,
mopedens knattrande i sena kvällen,
(nå äntligen han kommer).
Rosetten bort ur flätan och flätan blir frisyr
och mammas hudcrème kommer väl tillpass.
Och första mötet - Han är underbar!
eller så här:
Dom är ju inte kloka tjejerna!
--
Jag vet - alla sparar inte allt,
men om man bor på landet, här i Stenberg till exempel,
och tror sig ha så gott om plats
och TROR sig ha så gott om plats,
då sparar man det mesta
av både vux och barnsligheter.
Extralådan vantar kan man vara utan,
men barnsligheter skall man spara alla
alla.
Det kolast svarta tonar bort
och livet verkar nästan meningsfullt.
--
Nalle Puh, en vän till mig,
har själv skrivit detta vinterepos,
ett gnol att sjunga högt med hopp om vår i rösten:
--
Snön vräker ner
(tiddelipom)
alltmer ju mer
(tiddelipom)
alltmer ju mer
(tiddelipom)
det snöar.
I mina tår
(tiddelipom)
känns kylan svår
(tiddelipom)
men nästa vår
(tiddelipom)
de töar.

fredag 10 december 2010

Vardags 90 The cultivation of Christmas trees


OM ODLANDET AV JULGRANAR.
Det finns ett flertal inställningar till julen
av vilka vi här kan bortse från några:
den sociala, den förslöade, den klart kommersiella,
Den stimmiga (med krogarna öppna till midnatt),
och den barnsliga - som inte finns hos barnet
i vars ögon ljuset är en stjärna, och den förgyllda
ängeln med sina utbredda vingar i trädets topp
inte bara är en prydnad utan en ängel.
Barnet förundrar sig över julgranen:
låt det leva kvar i en anda av förundran
över högtiden som händelse, aldrig förevändning;
så att den glittrande hänförelsen, häpnaden
över den julgran som först rotar sig i minnet,
så att överraskningarna, förtjusningen över nya ägodelar
(alla med sin speciella och eggande doft),
väntandet på gåsen eller kalkonen
och den väntade rysningen när den bärs in,
så att vördnaden och munterheten
inte må tappas bort i en senare erfarenhet,
i den trista invandheten, tröttheten, ledan,
vetskapen om döden, medvetandet om misslyckandet,
eller i konvertitens fromhet
som kan fläckas av en självgodhet
misshaglig för Gud och vanvördig mot barnen
(och här minns jag också med tacksamhet
Sankta Lucia, hennes lovsång och lågande krona)
så att innan slutet, den åttionde julen
(med "den åttionde" menas den överhuvud sista)
de sammanlagda minnena av denna årliga upplevelse
må samla sig till en stor glädje,
vilken även skall vara en stor fruktan, som den gången
då bävan föll över dem alla:
därför att begynnelsen skall minna oss om änden
och den första tillkommelsen om den andra.
-----
T.S. Eliot 1954
Översättning: Erik Lindegren
-----
Nå´nting att tänka på när den Nobelska
dagen rinner undan,
med fest och glam och tutet av trumpeter!
Och Julen står för dörren!
År 1948 fick Eliot - Priset!

onsdag 8 december 2010

Vardags 89 Nobelklappdax!


Årets fest för hela världen?
Till Alfreds ära äts och skålas, dansas hela kvällen -
genom nästan halva natten,
i Stockholms Stadshus´stora salar,
i både blå och guldnyanser.
Prismottagare och honoratiores
skrubbar sig mot prinsar och prinsessor,
en kanske deppig drottning
+
en efter höstens dubbeljakt
nu nästan nedlagd konung.
--
När sista smutten svalts av sprudelvattnet,
då vidtar strax ett sving och svängande av lurvaben och kvinnovader.
Vad jag förstått av tal och skrift
är tjugotios litteräre elegant,
Sr Mario Vargas Llosa,
årets prisade,
snabbt med och valsar runt med kvällens vackraste blondin.
För egen del jag hade hellre sett John Ashbery, poeten,
stillsamt hasa över golvet,
kritiskt granskande sin moatjé; - Är hon månne värd en dikt? -
--
Tre män, som säkert också syns i dansen,
är de som mottager det pris som kallas Ekonomiskt.
Och vad får de då priset för?
Vilken upptäckt har de gjort?
Jo!
Citat ur dagens DN, 8/12 2010:
-"Dale Mortensen - Det går att minska arbetslösheten genom att
man förkortar den period då människor går utan jobb." -
Se där, en snilleblixt att prisa - en nyupptäckt!?
--
När kommer nu allt detta ske,
jo på fredag kväll, den tionde i denna månad.

söndag 5 december 2010

Vardags 88 Ett himla liv


Nu i vinterns mörker nära Jul, är rättan tid studera änglars liv och leverne.
För att få helt fri sikt jag pulsar ner strax bortom rundbänken vid Stortall´n.
Jag märker strax det verkar vara rusningstid.
En stjärnklar himmel bjuder mängder av keruber och serafer,
svävande i det starka ljuset ifrån Tronen.
Och där, i riktningen mot E 4,
en skyddsängel på snabba vingar i angeläget ärende.
En skara små, små änglar ur någon av de lägre chori,
sveper som en myggsvärm runt mitt huvud.
--
Till min glädje inga onda änglar trafikerar pällen denna natt.
Jag tar till kikare, men ser varken Samael eller Beelzebub.
--
Likt skalden Folke Isaksson, jag har en önskan att en gång
på min vandring genom mörka skogen,
som ju är många år och dagar djup,
i en glänta finna en vingpenna
ifrån en fallen ängel.

onsdag 1 december 2010

Vardags 87 Klappdax!


Nu är snart tid att tänka klappar åt de kära
som omger dig båd dag och natt.
Åt mor en liten skinnknappask
för de små pärlemorliga och runda
endast fyrahundra.
Åt far, den slarvern,
en papperskorg i mässing,
designad Josef Frank, minsann,
till kostnad artonhundra.