I mina hyllor står poeterna i alfabetisk ordning,
samlade i bokform trängs de med varandra,
men hur de trivs tillsammans och med bokhyllslivet,
därom vet jag intet, men man kan ju alltid undra.
( För några år se´n hände det att Aspenström, han Werner,
ropade en natt ifrån en deckarhylla i vårt sovrum,
och jag fick rycka ut till räddning, Vardags 8.)
Två tvångsplacerade av högsta klass är Emily och Elmer.
Emily Dickinson 1830-1886
och
Elmer Diktonius 1896-1961.
Jag undrar vad de tänker om varandra?
De har varit närmsta grannar nu i över tjugo år.
Stått pärm vid pärm s´en 1987.
Jag gjorde "bibelprovet" häromdagen,
satte tummen rakt i magen på dem båda
och ställde dem med naken text emot varandra,
blad mot blad.
Emily med röda kinder,
Elmer D helt barsk, men glimt i ögat.
--------------------
That Love is all there is,
Is all we know of Love;
It is enough, the freight should be
Proportioned to the groove.
--------------------
En sommarkrans -
men ej rabattens blomster.
Blott vad en vägkant gav
och dikesrenen skänkte,
och skuggan pressat fram,
ur sanka marker sjöd
på måfå ; oförhappandes;
orimligt slösande.
Där dansar fattigdom
och dignar ynkedomens bord av sommarintets-alltets
trolleri.
-----------------------
En somrig hälsning mellan Grankulla och Amherst.
Jag låter dem stå kvar på hyllan i tron de kanske trivs?
Jag slutar därmed detta "brev" helt Dickinsonskt:
-"Are you reading and well?"-