Snåla vindar sveper över nejden och jag längtar häftigt efter något värmande att läsa.
Då dimper lämpligt nog Lyrikvän nummer 5 i lådan,
men det visar sig, att jag (som alltid) får kämpa för att "komma åt" kulturen.
Plast av ny och ytterst tänjbar sort
vill hindra mig att komma in och öppna häftet.
Nåväl, den striden vann jag slutligen och väl i värmen kommen,
jag gladdes över nya namn i detta nummer,
vars tema lyder så:
"På spanska."
Jag kan inte stå emot Amparo Amorosos
"Ett litet råd från hjärtespalten i "Petunia"
om hur man halar in en yuppie."
Hjärtat jagar i sonettens form
och yuppisar finns ännu kvar,
fast värre!
Tolkning: Håkan Sandell
-----------------------
Om vi med vänlighet från tidskriften
får erbjuda ett råd om hur man fångar
in längs villafestens trädgårdsgångar
en köpstark yuppie, så kräver uppgiften
mest vakenhet, att småle, lyssna noggrant
och avvakta helt lugnt, rekognosera.
Vid nästa steg finns inget att riskera
om du brer på för fett, säg: - Intressant!
till fjantens varje ord. Jo, han kan verka
rätt hård att knäcka men en smarttänkt bitch
kan ingen motstå, snart kommer du att märka
att för en klättermus med järnstark vilja
som fyller snubben med den värsta kitsch
så öppnar sig hans ego likt en lilja.
Jag blev av ditt inlägg såklart påmind om JOLO, då han sa, angående problem med starkt plastomslag och annat vrångt som vrenskades - (ungefär så här från minnet):
SvaraRadera"Näst databehandling är förpackningsindustrin det värst jag vet!