tisdag 25 maj 2010

Vardags 59 Viktig händelse i världen


Vid denna tid på året då solen ensam sköter uppvärmning av huset,
jag brukar byta kökets gamla middagsslummersoffa
mot en ännu äldre, stående på glasverandan,
vilken av klimatskäl icke används under noll och minusperioden.
Denna soffas lock är något kortare än kökets dito
och jag kan tänka mig, jag liknar mest en kraftig fällkniv,
(måhända som en schweizisk sådan)
med alla bladen böjda hit och dit,
med mejslar, petare och sylar, prylar både här och där.
Nåväl, jag sover gott ändå och vaknade i går till ljudet av en häst i skritt?
Nej, hästars gångart vet jag inget om och håller därför tyst,
men hovljud hördes i mitt huvud och höll sig envist kvar mest hela kvällen lång.
Idag jag fick förklaring, det var en försignal från en god vän (också han en Åke)
som klippt notis ur bladet Ny Teknik och skickat det per post.
Där skrives om att allas vår prinsessas alla hästar
skall skos med nya blanka bröllopsskor till Dagen.
Kanske för att icke halka på den dåligt underhållna bron Norrbro,
eller blot til lyst att ses som blänk i alla rojalisters ögon,
när ockelbon och sessan så sakta dras förbi i hästförspända gyllenvagnen.
När bröllopsdag så ändad är, och natten bryter in,
då
stundar prinsentest med ärta i slottsgemakets mörker
och om han klagar ockelbon, vid morgonrodnads ankomst
över fasorna på tjocka nattmadrassen,
då är han äkta prins minsann!
Ack ja, man roar sig i ungdoms dagar
och ej ett knyst idag ifrån Sudan.

torsdag 6 maj 2010

Vardags 58 En liten konst på rullgardin


Jag skapade med solens hjälp en skugg-vonSchantz
i morse på vår sovrumsrullgardin.
Den blev bra och helt i Philips anda.
Philip von Schantz ( 1928 -1998 ) var ju annars mera känd för sina
många minutiösa målningar med målarduken
fylld av vinbärs- blåbärs- lingonhögar + potatisar i mängd.
Som en liten Philipshyllning,
jag lade blåbärssylt på frukostfilen och saluterade med skeden.

måndag 3 maj 2010

Vardags 57 "Friskvårdskuren"


Jag bor vid Höga kusten, längst österut i landet,
och givet heter länet Västernorrland.
Det är ett skötsamt län på flera sätt,
men det råder inom Landstinget en ekonomisk stiltje,
nästan tomt i alla lådor.
Det krisar svårt i sjukvårdssektorn - färre personal, men lika många sjuka.
Därför satsas hårt på egen friskvård.
Utanför vårt sjukhus här i stan, det står en prydlig glaskur, försedd med skylten
RÖKPLATS.
Där samlas de, suicidalerna, med sina fula fimpar.
Ibland syns hånargänget runt den lilla kuren (buren).
Det ropas "bu och bä" och "att du törs" och andra hårda ord.
Inget tycks dock bita på dem, de böjer sig,
men suger girigt vidare.
Jag frågar blott och känner hjärtat bulta hårt av upprördhet:
"Är detta egen friskvård?"
Eller har jag fattat bak om hela foten?

lördag 1 maj 2010

Vardags 56 Meddelande från 1600-talet!


En hälsning till alla politiker
från rödaste rött till blåaste bått.
Avsändare är den tyske författaren
Friedrich von Logau (1604 - 1655)!
Prosaversion av en dikt;
Översättning: Bodil Zalesky.
---------------------
Aktuell världskonst
Vara och verka annorlunda
Tala på annat vis
Berömma allt, bära allt
Hyckla jämt, behaga ständigt
Ge segel åt var vind
Tjäna ont som gott
Ställa all handling och all dikt
enbart i egennyttans tjänst
Den som lyckas väl med detta
har en plats i politiken.

tisdag 27 april 2010

Vardags 55 Vilken näsa, vilka dofter, vilka lukter!





Näsan min fungerar bra ,
som luktorgan är den förträfflig,
dock något stor till växten på sin centrala plats i ansiktet.
Våren? När? Var?
För att inte detta blogginlägg skall tas emot som en
"Wivalliusisk" klagan,
vill jag påstå att jag redan känner doften av de löv,
som ännu inte spruckit ut på traktens björkar,
och
att jag just nu kan ana doften ifrån Kaffa,
i det fjärran landet Etiopien.
Av en nära släkting, som "på riktigt" hjälper de som har det svårt,
vi fått som gåva en påse kaffe och ett tepaket,
att njuta av i vårens tid.
Dessa dofter för mig några år tillbaka,
vid sommarsluttningen mot Täftesjön i Angsta.
Vid en öppen eld, jag ser en etiopier, Tafesse,
rosta kaffebönor i en panna och hela dalen fylls av Kaffadoften.
Vad skiljer doft från lukt?
I Patrick Suskinds fantastiska roman Parfymen,
vi nalkas doftens/luktens topp
med spädbarnslukt, beskriven av en amma:
-"Ja,", började amman, "det är inte så lätt att säga, för...
för de luktar inte likadant överallt, även om de luktar gott överallt,
förstår ni pater, om fötterna till exempel, där luktar de som en slät varm sten -
nej snarare som färskost.... eller som smör, ja just precis som färskt smör luktar de.
Och på kroppen luktar de som ..... som en smördegskaka som man har lagt i mjölk.
Och på huvudet, upptill, bak på huvudet där håret bildar en virvel...
där, precis där luktar de allra bäst. Där luktar de karamell, det luktar så ljuvligt,
så underbart pater, så det kan ni inte tänka er!
När man har luktat på dem där, då älskar man dem,
vare sig det är ens egna eller andras barn." - ...
Så når vi toppen.
Från barnets lukt till brudens doft.
Höga visan: I vers 3.
-"Ljuv är doften av dina salvor
ja, en utgjuten salva är ditt namn,
för den skull hava tärnorna dig kär"-

torsdag 22 april 2010

Vardags 54 Det här är Nalle!


Det här är Nalle, gammal vän till mig se´n barndomsåren.
Han fanns med och rörde sig i världen
långt före min entré på klotet.
Ingen vill väl kalla honom fräsch och prydlig,
snarare då lite sliten, härjad som riktigt gamla vänner ofta blir.
Blicken ur hans ögon (öga) tycks mig dock ännu vara fast trots åldern,
och munnen har bestämda smala läppar.
Han har propsat på, vill "hjälpa" mig med bloggen,
och talar vitt om allt av värde han kan bidra med.
Han är brett beläst, berest och allmänt ganska klar i skallen sin,
och räknar med att "rycka in" rätt ofta.
Trots sin egen kaxighet är han ganska nära släkt med Nalle Puh,
och detta är en sak som gläder mig av hjärtat.
Jag vill mycket gärna ge mig tid att lära känna Nalles kraft och styrka
liksom de myter, sagor, drömmar Nalle Puh kan bidra med.
Detta blir en satsning helt i tidens anda.
Nalle får tillsvidareanställning genom mitt bemanningsföretag.

lördag 17 april 2010

Vardags 53 Oväntade besök - från väster och öster.




Inspektion av Stenbergs marker denna gråa, kalla lördagsmorgon,
klockan slagen sju, men ingen kvart.
Ännu ganska gott om snö.
Vår hackspett signalerar liten varningsvirvel ifrån Stortallstoppen.
I väster, över Öfjärdsvattnets isbetäckta yta, flyger Akka under höga skrik:
"Selm, Selma - hjälp mig, här är vinter ännu!"
På himmelen jag läser av den ovälkomna hälsningen från Island,
Eyafjallajökulls askmoln.
Jag har grunnat över Heklas hemlighet på ganska nära håll för många år se´n.
Det kändes mäktigt nog att stå vid vilande vulkan.
Ett litet stycke jag skrev för några år sedan,
kan kanske passa in i både tid och rum:
-Jag hade inte väntat mig att möta Hokusai vid Tännbacksvägen.
Diket var till hälften fyllt av snö,
vassen växte hög och rak.
Jag smög förbi i kanten av ett gammalt träsnitt.
Inget Fuji dock i sikte.-