I lördags på vår glasveranda:
Solen flödar, två och tjugo grader inne - ute - ännu nästan
meterdjupa snön .... men det är månad mars.
--
Jag vekling vilande på soffan.
--
I DN, jag läser att döde Olof Lagercrantz fyller hundra nu på torsdag
och hämtar därför ur en hylla några samlingar +
Lagercrantz´ betraktande av Ekelöf.
Jag förnöjer mig och gonar, rik och avundsvärd,
trots gammeldom och skröppelkropp.
Och - för att få kraft att resa mig, gå vidare - bli vred? -
jag lånar Olofs ord ur Linjer:
------
Vrede ge mig dina starka vingar
att jag kunde flyga upp i bergen
undan denna lumpenhet och dumhet
till en äng där gräset lyser grönt.
Ren av evig snö är luften. Milsvitt
under mig all världen breder ut sig.
När mot kvällen jag skall återvända
äger jag ej vingar mer som bär mig.
Lugn i hjärtat stannar jag i bergen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar