Issa, en av Haikudiktens stora mästare (1763-1827) väckte mig i morse, tidigt, tog mig hårt i armen - Åke, Åke, glöm mig inte, glöm mig inte! -
Jag värjde mig, låg ännu kvar hos Hy´pnos, men lovade.Nu följer en av Issas haikus, där det tydligt framgår, på tre rader, att vårens farlighet blott ökar år från år:
-"Det våras igen;
och till gammal galenskap
fogas ny dårskap"-
Så - se upp min vän!
Själv nyss hunnen i ålder lika långt som min barndoms telefonnummer "Mjällom 73" känns det trösefullt att i Issas haikus känna igen sig själv!
SvaraRaderaStig M