Så har då valfriheten ökat än ett snäpp! Nu kan vi välja vilket väder vi vill vistas i. Vackert väder, värme, solsken denna fredag, tag Norges yr.no. Så gott som ständig sol och värme, blott ett enstak stänk av olja ifrån väster. Välja dagens verklighet - tag svenska SMHI. Regn och rusk och riktigt, riktigt rysligt väder, dock temp på tretton grader PLUS!
Denna dag för femtionio år se´n, jag kunde inte välja väder. Jag och gode vännen Gunnar, traskade i trista blötan efter Princes street i Edinburgh - Skottland. Det var Europatour som gällde, dock icke golf, trots närhet till S:t Andrews.
Bästa minnet ifrån E. en liten bookshop, givetvis, Peary´s hette den och var belägen på Hanover St. om jag minns rätt.
Där fanns den på ett bord vid ingångsdörren - fickboksstorlek, hårda, svarta pärmar: "Lyall´s guide to the languages of Europe." En behändig hjälp jag haft se´n dess att lättsamt tyda ord på "främmat" språk. I ur och skur jag släpat den runt världen. Vet du vad det regnar heter på albanska? Bjen shi förstås och denna dag det gör ju samma sak på svenska.
fredag 10 juli 2009
torsdag 9 juli 2009
Vardags 16 Kom hit alla! Res er!
Jag satt för inte alltför många dagar sedan i ett väntrum på ett sjukhus och bläddrade i bladen. Den sort som finns på så´na ställen. Jag märkte strax det var nog tid att sluta fort, för att inte drabbas alltför hårt av det som skildrades: Är din prostata gammal? Låt testa dina lungor! Håll hjärtat levande!Visst kände jag prostatan växa, nog gick det väldigt tungt med andningen. Det slog ju ojämnt, hjärtat? Nu ville jag tillbaka snabbt i både tid och rum, till Themsens flod och männen tre i lilla båten och med säkerhet få veta - om jag vände steken? - kanske skurknän var mitt enda lidande? Jag måste undersöka detta och gå vidare.
Där fanns bland alstrens mångfald en glänsande produkt, med kungen själv som omslagspojke. Och sida upp och sida ned, det vimlade av människor på partyn och på premiärer. De log så rart och visade med största stolthet upp sin nyaste juvel i samlingen i rosa tyll och organdi, eller blanksvartfrack med lilla röda flugan. Av detta tryck jag ej blev bättre, det snarare knep mer på alla ställen.
Vid sidan om, och lite i skymundan, det låg en rymling ifrån biblioteket. En samlingsbok för ungdom, med poesi för själens och för kroppens helande. Jag njöt i fulla drag och märkte strax, att andningen flöt fint, hjärtat slog i lagom takt och prostatan kändes inte större än en ärta. Ingen svullnad ens på knäna. Där satt jag frisk och kry och blomstrande och nu log jag emot världen. Nyfödd!
Vad sa´ han Papagoindianen:
-Kom hit alla! Res er!
Precis där,
där, kommer morgonens ljus!
Jag hör
dess mjuka skratt.-
onsdag 8 juli 2009
Vardags 15 Modern design
Jag såg i dagens DN ett reportage om ung design. "Ung 7" på Arkitekturmuseet i Stockholm och "HDK Examen 09" på Röhsska i Göteborg.
Bland annat värmekablar, "stickade" att kanske bäras som en väst (Hedvig af Ekenstam) smarta grejor, särskilt nu, som sommaren tycks gå vidare.
Jag var tidigt ute själv!
I "Nuclear fashion series" ingår denna brynja, skapad 2004, "stickad" helt i bly och utrustad med blixtens snabba lås. Skyddet emot smällar är dock ganska dåligt, men man vill ju klä sig snyggt, när stunden kommer. ( se f. ö. Konst 1 - denna blogg)
"Ung 7" så bra att visa, men varför på ARKITEKTURmuseet?
måndag 6 juli 2009
Konst 3 Projekt D:I 2/37 Inredning
Francesco Mazzola
(Il Parmigianino 1503-1540)*
Vi har införskaffat en del möbler, köpt på loppis, second hand + en och annan praktpjäs, bland annat det jag brukar kalla en Parmigianino. Det vill säga en spegel, välvd, konvex, som om du blickar in däri, förstorar dig till lämplig storlek, att träda in i huset med de tusen rum.
Vi har fått ett mejl, hon är på väg!
Hämta möbler!
*Vi får inte glömma John A!
tisdag 30 juni 2009
Vardags 14 I sommarens soliga dagar & nätter

Nu har den varat drygt en vecka, sommaren, med extra höjda tempen både dag och natt. När även kvällarna och nätterna känns ljumma, i detta annars bistert kalla land, då mätar´n visar dryga arton grader + vid klockslag tjugotreochsexton - DÅ - gäller det att ha ett stort och skönt och luftigt sovrum - och det har vi. Detta rummets skönhet och behag gäller givet alla årets tider, och icke minst dess breda, generösa dubbelsäng.
När jag tänker efter är vi ganska många människor som under årens lopp har nyttjat dubbelsängen vår. Kära min och jag förstås + barn och barnbarn. Kön vid sovrumsdörren har vissa nätter varit lång. Tålmo´digt väntar de förhoppningsfulla, nattens gäster, att plats i sängen skall beredas dem. Lugnt och stilla står de, led vid led, som en nattklubbskö i gamla Nice, med sina trånga gränder. Det gäller sköta sig, om man skall släppas in.
Vilket är då väntansfolket? En liten sängplatsyta är redan ockuperad. Sony Walkman, lilljapanen, har sedan tio år haft platsen på min vänstra sida, närmast nattygsbordet, helst han hade velat ligga mellan kära min och mig, men jag sa´ ifrån på skarpen. Han är helt japangul på ytan och är troligen en äldre släkting till den ännu ganska unga MP3 - det vill säga spelare och radio, allt i ett. En skön kamrat att ha i sängen, när varken Morféus eller Hýpnos visat lust att krypa ned.
Många gånger är det Sony som förmedlat de besök vi haft och ännu har. Exempelvis den natt när Bach, Johánn Sebastian stod och mumlade med medlemmar ur Sveriges Radios egen kör, för att låta oss få höra en "nyskriven" kantat! Hela sovrummet blev fyllt och österrutan bågnade när kören "klämde i" med sköna Bachska toner. En sängvan man, den gode Bach och far till 17 barn och ofta gäst hos oss på dubbeldynan. Är man mästare så är man!
En liten incident en gång för några år se´n; Barbara Hendrichs, den genomgoda sångerskan och Fader Bach hade av misstag (helt mitt fel jag tillstår detta) bjudits in till samma tid och Bachen trodde nog han var i hemmasängen och kom snabbt krypande, med alltför många blink i ögonen. Allt gick dock väl och J. S. låg blickstill och lyssnade till Barb´ras sång i Samuel Barbers "Knoxville- summer of 1915." Där finns en glimt av vardagshimlen.
Så har vi kommit åter till den extra sommarvärmen. Sentimentalt, måhända, men helt sagolikt!
lördag 27 juni 2009
Litteratur 1 The little book of horror Lyrikvännen 4/09

Det gladde mig att dygnets ljusa timmar ännu hade övertag, när Lyrikvänsnummer fyra, detta år, damp ned i lådan förra veckan.
SKRÄCK var temat!
Jag bläddrade försiktigt, kikade i smyg, sida efter sida och fann "skräck på skräck" och några som blev stora favoriter.
Att genom två essäer ( Joyce Carol Oates, Hanna Hård ) träda in i skräckens värld hos H P Lovecraft var för mig helt nytt och lockar mig att öppna fler av H P:s dörrar in mot mörkret.
Allt i numret är dock icke skräck, men biter på ett annat sätt. Wislawa Szymborska, min vän se´n dryga tjugo år finns med, vi träffas vanligtvis i Krakow, nattetid, vid mina resor genom huvudet. W S bidrar här, i detta nummer, med tre dikter - mästertolkade som alltid av Anders Bodegård. Till hösten kommer hela samlingen ( Här ) på ellerströms förlag.
Skilsmässa av Wislawa Szymborska:
För barnen första gången i livet världens undergång.
För katten ny husse.
För hunden ny matte.
För möblerna trappor, dunk, åk och frakt.
För väggarna ljusa kvadrater efter nertagna tavlor.
För grannarna i trappen samtalsämne, paus i ledan.
För bilen bättre om den varit två.
För romanerna, poesin: kör till, ta vad du vill.
Värre med uppslagsverket och videoapparaten.
Ja, och med rättstavningsboken,
där det väl finns en regel för två förnamn:
om de ännu ska förenas med konjunktionen "och"
eller skiljas åt med punkt.
torsdag 25 juni 2009
Vardags 13 I dessa badetider!

Snart är den svenska playan fylld av brända kroppar, just krupna ur den salta, blåa böljan. Här hemmavid det playas inte nämnvärt mycket.
Att bada badkar eller duscha i kubikel, det är frågan. Båda tillhör avgjort nöjena på denna jord. Själv lite gammeldags till både år och läggning, jag föredrar att löga mig i karets varma vatten, men det är inte lätt numér att utföra den konsten här i husets badrum. Inget kar att finna, varken höger eller vänster. I stället står kubikeln där i högerhörnet. Det anses vara slöseri med energi, att bada karbad, därför byttes för tre år se´n, karet emot duschkabinen. Nyttig medlem av vårt samhälle försöker jag ju vara - tillhör därför dem som duschar - men längtar SÅ till karet.
Jag står i vår kabin och duschar snabbt och effektivt, minskar värmen så mot slutet - övergår till kallt, kallt kallt, men det hjälper inte! Stänger kranen, öppnar skjutdörr´n, kliver ut. Chocken! Kylan! Kölden! Har jag stigit fel och står vid Norra Polen, mitt i isens rike? Just då, vårt badrum är den kallaste av alla platser. Vilken skillnad då, att resa sig ur badekaret - luften kring mig, ljumt behaglig, som smektes jag av söderns vindar. Värmen ifrån karets vatten har spridit sig i hela rummet och kan (kunde) jag utan att bli anfallen av frossa, torka kroppen min och dra på hosorna.
Jag minns den ljuva tiden, jag minns den mycket bra, då jag låg stilla uti karet och enbart hörde vattnets stilla skvalp. Jag kunde sticka upp en tå ibland och vifta glatt och sända så en hälsning upp till huvudet i andra änden utav kropp och kar.
Om vi hade badekaret kvar, jag skulle undersöka vilken mängd av vatten som går åt och jämföra med det litertal som strömmar ut ur kranen per minut i duschen. OM vi hade badekaret kvar - jag kanske kunde återgå till badkarsbad - skvätten vatten är rätt liten, tror jag, som behövs för att karet skall bli fyllt , när Åke Arkimedes kliver i. Rubba icke mina mätningar, min vän!
Badkarsbad är dock inte alltid bäst och skönast. Minns hur det gick för Jean P Marat år 1793, där han satt i godan ro i hemmets kar. Om han hade stått i duschen, tvekan hos Charlotte Corday hade kanske varit alltför stor och revolutionens följder ännu värre, men mycket bättre för Monsieur Marat! Se där ett plus för duschen! Rättvisa åt alla!
Jag vill bli ren just nu, men känner vilsenhet och tvekan?!?!
Nu vet jag vad jag gör, som kungen på vår bild här ovan - går och bastar - tar ett ångbad!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

