Solig morgon, stillad vind.
Öfjärdsvattnet glittrar redan, två veckor före vanlig isbrottstid.
Försöker räfsa "gräsmattan" vid kökets österfönster.
Vinterns sorkbostäder övergivna, man kan undra vart de flyttat?
Inomhus?
Fem små lysblå scillor mitt i mattan, starka förebud om väntad blomprakt.
Slutar räfsa, orken tryter - kommer åter senare i dag?
En spillkråka slår morgonvirvel nummer nittionio - snart desperat.
Amenhotep dock och Nefertiti, pickar nöjda, side by side.
Jag ville gärna tro att Abacus, med sina låsta stenar,
håller minnet kvar av denna morgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar